I rampljuset
Dålig uppdatering av bloggen fick jag höra igårkväll. Och ja, det kan ju stämma. Det händer egentligen ingenting, men ändå händer precis allt hela tiden. Vi har hunnit jobba i nästan två veckor nu, varav ungefär 1½ med eleverna. Det råder allmän förvirring och man springer runt som en yr höna och letar/väcker/tjatar på/jagar elever i korridorerna. Och kopierar. Papper efter papper trots att vi har "hållbar utveckling" som tema just nu.
"Nytt år med nya tag" är ju slagorden som man tänkt på. Men det känns mest som om jag tappar bort saker - jag har förlorat två av mina (favorit)pennor och jag tappar bort papper. Och tankar med. Känns som om jag alltid är på språng och aldrig riktigt bara kan sitta ner.
Jo, sen har ju datorerna gått och blivit drababde av latmasken så de är segare än segast. Inte heller passande eftersom man inte hinner göra något under de få sekunder av dagen man faktiskt får ro att just sitta där och arbeta. Men jag är inte bitter för det, för det.
Idag har det varit info-träff inför valet till gymnasiet. En massa niondeklassare, en massa föräldrar och jag då som senare stod på den lilla teaterscenen, i rampluset, som representant för alla teorilärare. Jorå, the pressure is on. Gick fint trots kort varsel. (kan tillägga att det inte var inför alla besökare jag pratade, utan för en lite mindre skara. Hade varit läcker att stå inför alla, men jag är inte rektor, så den gick inte.)
Men nu är det tillbaka till jobbandet.. Ingen rast ingen ro (förutom igårkväll då jag såg AntiChrist - de bilderna spökar än i mitt huvud..). Tur jag va förbi affärn påväg hem, nu blandar jag det onda med det goda :)
"Nytt år med nya tag" är ju slagorden som man tänkt på. Men det känns mest som om jag tappar bort saker - jag har förlorat två av mina (favorit)pennor och jag tappar bort papper. Och tankar med. Känns som om jag alltid är på språng och aldrig riktigt bara kan sitta ner.
Jo, sen har ju datorerna gått och blivit drababde av latmasken så de är segare än segast. Inte heller passande eftersom man inte hinner göra något under de få sekunder av dagen man faktiskt får ro att just sitta där och arbeta. Men jag är inte bitter för det, för det.
Idag har det varit info-träff inför valet till gymnasiet. En massa niondeklassare, en massa föräldrar och jag då som senare stod på den lilla teaterscenen, i rampluset, som representant för alla teorilärare. Jorå, the pressure is on. Gick fint trots kort varsel. (kan tillägga att det inte var inför alla besökare jag pratade, utan för en lite mindre skara. Hade varit läcker att stå inför alla, men jag är inte rektor, så den gick inte.)
Men nu är det tillbaka till jobbandet.. Ingen rast ingen ro (förutom igårkväll då jag såg AntiChrist - de bilderna spökar än i mitt huvud..). Tur jag va förbi affärn påväg hem, nu blandar jag det onda med det goda :)
Kommentarer
Trackback
