sarahlee

Det är mycket som har hänt de senaste veckorna. Jag har tagit examen. Jag har fikat och sagt hejdå till kompisar. Jag har varit på en mängd fester och i princip aldrig lagt mig före solen gått upp - senast igår satt jag halva natten vid en brasa vid stranden och sjön. Det är sommar nu, men som alla somrar förr så avfolkas alla städer snabbare än snabbast. Umeå börjar kännas lite tomt. Men det är nog den lilla separationångsten som talar. Jag bryter upp hela mitt liv som det varit i fem år. Och tänka sig att man ska åka precis när det börjar bli som roligast!

Tänker en del på det här med att man ska vara vuxen nu. Eller iaf röra sig mot vuxenlivet. Jag är inte redo för det riktigt än. Jag är ung (som alla säger til mig, jag vet inte riktigt om jag tror på det själv) och jag vill fortfarande vara ung. Leva livet och vara bekymmersfri. Ja, jag vet mycket väl att bekymmersfria liv inte går att finna, men vad ska man göra när man är en drömmare? Sommaren kommer kanske inte bli som jag hade tänkt mig, men det kanske inte gör något. Jag har hela livet framför mig att hitta det jag vill ha. (vill jag tro)

Men jag saknar att ha någon. There, I said it. Rakt ut. Det är dags att vara ärlig nu.