sarahlee

Har inte skrivit på ett tag märker jag. Jag har haft fullt upp, med exakt vad vet jag inte. Kommer inte ihåg. Tiden går så himla fort nuförtiden att det inte är sant, och i och med att vi går så olika dagar i skolan (och därmed vid en massa olika tidpunkter) så har jag blivit totalt dagvill. Och dygnsrytmen ska vi inte ens tala om.

Men ni vet ju hur man säger - be careful what you wish for, cuz you might just get what you want? Jag tog iaf steget och bad om något jag trodde skulle vara omöjligt men det visade sig att chansningen gick vägen! Nu hoppas jag bara att inget kommer ivägen och förstör.. Det vore ju just typiskt.



Du är fri och tar allting för givet, du kan skratta åt livet
Du lever för stunden, precis som jag
Det är nudlar och lånade pengar, du har grå efterslängar
men lyckan i grunden, precis som jag
Vi är som personifierade Nittiotal
i ett virrvarr av chanser och val
Ont om rutiner, gott om dåliga vanor, gott om kitchiga planer
Jag lever för kicken, precis som du
Jag blir oinspirerad och ledsen av kraven och stressen
Jag har frihet i blicken, precis som du
Här står livet i farstun, så nära inpå
men det är nåt som gnager ändå

Det kallas tvivel, det där som stör
Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör
och jag ser hur du tänker på nåt
hur du längtar dig bort
som en fågel i bur
En obehaglig distans
en konstig känsla nånstans
Det känns tomt - eller hur?