sarahlee

Vad jag behöver för att stressa av (på riktigt) är att sitta i ett rum med människor och inte göra något. Döstirra på ett tvprogram eller prata om man känner för det. Komma ifrån hjärnans impuls att tänka en massa och på något sätt tillfälligt stänga av. Det var så härligt.
Lugnet håller i sig en aning av den kalla cykelturen hem. Ute är det minusgrader och frost på sadlar och bilrutor. Jag är lagomt trött just nu, men jag vet att efter tre sidor av Dostojevskij så kommer jag slockna som en sten, (jepp, jag tragglar den fortfarande. Det går sakta men säkert framåt)