I zenit över ån

för månen har en kraft som förnuftet aldrig haft och aldrig får
och då går det som det går
sen vill jag skriva allt jag sett så nån förstår
fast inga toner kan förklara hur jag mår
och det blev sent och det blev tyst

[.....]

och det vart en sekund av evighet och en sekund av osynliga tårar
i Dionysos dissonans
en sekund var klarsynt och förstod att jag var en av tusen dårar
som hoppas harmoni och tolerans
men letar så febrilt i älvors dans

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0