Jag ljuger så bra

Jag blir alltid lika förvånad över vilken bild andra människor kan få av mig. Det hände mig idag, och det har hänt i situationer förr om åren. En bild som verkligen inte stämmer överrens med hur jag egentligen känner innerst inne. Jag som alltid trott att jag är så genomskinlig att det inte är sant, men tydligen kan jag dölja det ganska bra ändå. Man kanske borde bli skådespelerska? Nae, nu ska vi inte gå till överdrift här. Men det är intressant att de inte kan se något som är så djupt rotat i mig. Fast å andra sidan är jag inte särskilt bra på att se sådant i andra heller alla gånger. Och dessutom är det ju oftast saker som man inte vill att andra ska veta, så då är det ganska naturligt att man sätter upp murar för att dölja det.

Sen vet jag inte om det är nyttigt att gå omkring och låtsas le. Men om man ler så känner kroppen av det och då finns en chans att man blir gladare av bara det. Så jag kör på det, för det blir bra! Det är inte så hemskt egentligen. For real. It's just one of those days. Och ja, värmeböljan från förra veckan (och speciellt i lördags) är spårlöst försvunnen och nu är det grått och kallt igen. Gotta love that, right?

Ikväll blir det popcorn framför tv:n. Det är allt den här dagen är bra till!



Vardagskvällar; ho ho!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0