Inte en dag yngre

Då är januari till ända. En tolftedel av året har redan gått, det är helt galet. Jag vet att jag säger det ofta, men jag kan verkligen inte förstå hur fort tiden går, jag hänger inte med alls. Och just nu i januari har jag verkligen varit dagvill; dagarna har flutit in i varandra som aldrig förr och stressen över b-uppsatsen har legat och tyngt.
Men idag, under månadens sista timmar så har det kännts ganska så bra! Jag vågar vara glad åt min uppsats för nu är det officiellt godkänd (vilket har gjort det hela mycket lättare!) och jag sitter dessutom och gör planer på diverse framtida möten och resor. Sedan står helgen i farstun med en massa roliga events och jag längtar massor!

Click click!


jag ville skjuta mig själv
redan på tunnelbanan hem
för hur svag jag har varit
och hur fel jag haft
två öl senare
var Skånegatan
ändå lite lockande
och framtidens ljus

jag fattar ingenting...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0