sarahlee

Pluggkväll hos en kompis igår, vilket faktiskt var väldigt givande, kurade ihop i hennes fåtölj med min dator och min tekopp och kände mig halvt som Carrie Bradshaw (med undantaget att jag skrev om tyska låneord och inte om diverse kill- och sexproblem). Men vi va ett gäng som hjälpte varandra litegrann och jag må då säga att tentaskrivandet aldrig har varit så kul som igår.
Kom hem 04 inatt, och hade visionen att jag skulle stiga upp sju. Haha. Blev inte riktigt så kanske. När jag väl kom igång flödade inte riktigt orden och vissa frågor blev längre än jag först trodde de skulle kunna bli, vilket gjorde att min luddiga tidsplanering sprack totalt. Tiden tickar dessutom fortare än normalt och klockan är strax tjugo i fem.

Klockan fem ska den vara inne. Sent inkommna tentor tas ej emot.

Jag slänger på mig kläderna medan skrivaren matar ut bladen. Märker då att sidorna är en aning vita. Jodå mina vänner, bläcket är slut. Jag grips av panik.
En räddande ängel rycker ut och jag står nu i stor skuld till honom, även om han inte själv vill lägga så stor vikt på det. I will not forget.

Kan även tillägga att jag slog personligt rekord i att ta mig till skolan. Jag sprang som om jag aldrig sprungit förr och kom flämtande fram och säckade ihop på en bänk utanför korridoren. Får sedan höra att institutionen är på personalfest och inser att läraren knappast kommer hämta högen förrän på måndag. Jo, men det känns ju bra.
Spagettibenen har, efter över en timma, fortfarande inte gett med sig, men jag tänker trotsa dem och ta mig till affären ikväll. Jag är så värd en belöning just nu. Sen ska jag ligga i sängen absolut hela kvällen. Jag ska inte röra en fena!