sarahlee

Var och såg de sista GG-avsnitten igår kväll och det är nästan hemskt att inse hur lätt man blir påverkad av det som finns på tv. 
Jag har följt serien i princip från första början och nu är det slut. Helt slut. Det, plus att det var oerhört starka och känslosamma scener, gjorde att jag satt i soffan helt uppriven och tårögd.

Alla känslor av att snart ha den verkliga framtiden runt hörnet, upplevelsen att behöva lämna någon eller själv bli lämnad kvar är något som jag själv känner igen mig i. Ibland alltför väl. Det känns som om jag är i en riktig fas av separationsångest just nu. Både från mina egna vänner här i verkligheten, och från vissa personer i serien. (Låter helknäppt kanske, men just nu känns det så.)
Serien tog upp många av mina egna personliga drömmar så det är därför det blev min absoluta favoritserie. Det skadade ju inte heller att Logan var en av de vackraste människorna jag sett, men det är en annan historia, haha.


Mitt eget "slut" närmar sig fortare än jag vill, så hur ska jag göra med allt?
Det är inte lätt när det är svårt.