Resumé
I fredags såg jag först Sicko av Michael Moore. Det var en bra film, med undantag av några scener. Man insåg att vi i Sverige har det ganska bra egentligen, och jag tänkte för mig själv "jag kommer verkligen inte flytta till USA." Resa dit tänker jag givetvis göra någon gång men absolut inte utan rese- och sjukförsäkring hemifrån!
Sedan såg jag norska Reprise. Det blev faktiskt så att jag såg den faktiskt två gånger och första gången var den bra! Filmen bygger mycket på att man inte vet vad som ska hända, så charmen med just det försvann under andra visningen. Såklart.
Sedan var det dags för Kala, en Indonesisk film. Jag gillar inte att se skräckisar hemma och rädslan blir inte mindre på bio. Men igår var jag tvungen att sitta där, haha. Från början var den riktigt skrämmande och jag och min kollega satt och skruvade på oss i våra stolar! Det är väl inte tänkt att jag ska förstöra slutet för er som läser denna blogg, men något säger mig att ni inte kommer se filmen. Slutet var ganska... komiskt. Det tillkom plötsligt scener där personerna blivit datoriserade, och ni inser ju kanske att det var högst oväntat. Jag vred mig nästan av skratt (liten överdrift kanske, men jag log iaf!) Jag gillar skräckfilmer som inte är skräckfilmer rakt igenom!
Efter middagen blev det Göteborgs Filmskola 2, vilket innebar två kortare filmer där båda kändes som om de var korta utklipp ur människors dagar: en med tre stycken fester och en med två historier som nässlades samman. Annorlunda, men det var intressant att se filmer med ett annat upplägg än vad jag är van vid.
Blåbärskriget började som ett drama men i slutet blev det en ren komedi! En kvinna i skogen som letar efter en stor älg, en naken man i potatislandet och tv-bolagens jakt på en story. Detta var en riktigt bra samhällsparodi. I liked it.
Idag avslutades festivalen för min del med Tabunfire, en Thailändsk film. Och jaa... var en lite underlig film det där. Demoner som hoppade/flög fram, en kille som slogs som bäst när han var hungrig och tom smakade på en mänsklig arm av just hungern. Det var hämd precis hela tiden. Ingen höjdare kanske, även om huvudpersonen flög högt på egengjorda raketer.
Men jag var även på två filmer som jag själv valde att gå på och jag var riktigt nöjd med båda! Först Nothing Else Matters, som visade på hur något dåligt som ett rån som lämnar en strandsatt gör att livet tar en annan väg och i slutändan blir riktigt bra ändå. Det kändes så äkta.
Var även och såg Tillsammans är man mindre ensam. Det var verkligen en feelgood-movie! Jag älskade den! Audrey Tautou (Amelie de Montmartre) spelade en av huvudrollerna och det garanterar nästan en hit. Filmen handlade om relationer, många olika sorters kärlekar. Jag gick därifrån lycklig!
Roligare blev den då jag fick med mig en gammal kompis som jag inte sett på länge :)
---------------------------------------------------
Jo, så det var min helg det, sett ur ett filmperspektiv.
Jag har haft himla kul! Men det ska bli skönt att slippa cykla till och från stan varenda kväll, även om det egentligen är ganska rofyllt.
Sedan såg jag norska Reprise. Det blev faktiskt så att jag såg den faktiskt två gånger och första gången var den bra! Filmen bygger mycket på att man inte vet vad som ska hända, så charmen med just det försvann under andra visningen. Såklart.
Sedan var det dags för Kala, en Indonesisk film. Jag gillar inte att se skräckisar hemma och rädslan blir inte mindre på bio. Men igår var jag tvungen att sitta där, haha. Från början var den riktigt skrämmande och jag och min kollega satt och skruvade på oss i våra stolar! Det är väl inte tänkt att jag ska förstöra slutet för er som läser denna blogg, men något säger mig att ni inte kommer se filmen. Slutet var ganska... komiskt. Det tillkom plötsligt scener där personerna blivit datoriserade, och ni inser ju kanske att det var högst oväntat. Jag vred mig nästan av skratt (liten överdrift kanske, men jag log iaf!) Jag gillar skräckfilmer som inte är skräckfilmer rakt igenom!
Efter middagen blev det Göteborgs Filmskola 2, vilket innebar två kortare filmer där båda kändes som om de var korta utklipp ur människors dagar: en med tre stycken fester och en med två historier som nässlades samman. Annorlunda, men det var intressant att se filmer med ett annat upplägg än vad jag är van vid.
Blåbärskriget började som ett drama men i slutet blev det en ren komedi! En kvinna i skogen som letar efter en stor älg, en naken man i potatislandet och tv-bolagens jakt på en story. Detta var en riktigt bra samhällsparodi. I liked it.
Idag avslutades festivalen för min del med Tabunfire, en Thailändsk film. Och jaa... var en lite underlig film det där. Demoner som hoppade/flög fram, en kille som slogs som bäst när han var hungrig och tom smakade på en mänsklig arm av just hungern. Det var hämd precis hela tiden. Ingen höjdare kanske, även om huvudpersonen flög högt på egengjorda raketer.
Men jag var även på två filmer som jag själv valde att gå på och jag var riktigt nöjd med båda! Först Nothing Else Matters, som visade på hur något dåligt som ett rån som lämnar en strandsatt gör att livet tar en annan väg och i slutändan blir riktigt bra ändå. Det kändes så äkta.
Var även och såg Tillsammans är man mindre ensam. Det var verkligen en feelgood-movie! Jag älskade den! Audrey Tautou (Amelie de Montmartre) spelade en av huvudrollerna och det garanterar nästan en hit. Filmen handlade om relationer, många olika sorters kärlekar. Jag gick därifrån lycklig!
Roligare blev den då jag fick med mig en gammal kompis som jag inte sett på länge :)
---------------------------------------------------
Jo, så det var min helg det, sett ur ett filmperspektiv.
Jag har haft himla kul! Men det ska bli skönt att slippa cykla till och från stan varenda kväll, även om det egentligen är ganska rofyllt.
Kommentarer
Trackback
