sarahlee

Imorse var jag uppe med tuppen och stod och hängde på låset när UB skulle öppna. (har många gånger tänkt göra just det, men har inte lyckats förrän idag). Fick tag i boken jag ville ha, och så läste jag ut den på 1½ timma. Senare blev det en liten tripp med några kompisar. Insåg att första intrycket är viktigt. Så är det bara, och det kan vara oerhört svårt att få bort någon eller något ur det fack man direkt sätter dem i. Idag gick jag på magkänslan och jag tror att det beslutet kommer stå sig, även efter det logiska analyserandet.

Jag har även hunnit med att prata en längre stund med N, som för tillfället befinner sig i Australien (han med). Han tyckte jag skulle ändra mig igen och hoppa på ett plan och komma ner till honom på direkten. Ni anar inte hur lockande det känns! Oerhört lockande att bryta upp och fara. Men något säger mig att jag kanske borde ordna upp livet här hemma först, innan jag åker. Så så får det bli.
Jag har iaf London och Side att se fram emot, ljusglimtar för sommaren!


Drömmar och förhoppningar man har kanske bara finns där för att få oss att fortsätta sträva efter det goda livet? Fortsätta kämpa på. Man får väl byta ut eller modifiera drömmen om den första går i kras. Så istället för Australien till hösten hoppas jag att det bli Australien om ca 1½ år.
Keep on dreaming, right?